Handbolls-VM i all ära....

men det går INTE upp mot en flicklagsmatch i "Mjukbollsturnering" flickor 00-01 !!! Det är oslagbart, jag lovar ! Att se dessa yrhättor träna varje vecka, bara det är en upplevelse - för mitt i en övning kan man ju börja fläta håret på tjejen som står framför, hoppa upp på ryggen på tränaren och leka häst, eller helt enkelt bara stå och prata en stund i all godan ro... Men från det till att sedan en disig lördagsförmiddag ge sig av till Hörby för att spela sin allra första turnering eller sammandrag som det så fint heter - det är S T O R T. Tjejerna spelar i samma lag och skulle såklart båda delta i detta evenemang. Dom är otroligt olika i sina förberedelser. Storasyster vill gärna veta om det är "sportbagen" man ska packa i, om man ska byta om hemma, hittar vi dit, är det andra som tittar" mm mm medans lillasyster i lugn och ro undrar "var ska vi då?" när vi kallar ner henne och säger att vi ska åka - helt ovetande om att det är nu vi ska på match !!!
Vi ger oss av och det är mycket om och men för vissa ("kan man ha dessa skorna när man åker på match, måste man ha överdrag" osv) innan vi möter upp övriga laget utanför träningshallen. Alla är spända och ser lite rädda och osäkra ut men snart vet dom vart dom ska, var "fröken" är som man såklart kallar handbollstränaren - för det är ju hon som bestämmer .... och framförallt - var ska vi samlas. Jodå, alla hittar rätt, får på sig inneskor och snart är uppvärmningen i full gång, i korridoren längst upp på läktaren ser man dessa rödklädda, nervösa flickestackarna snurra på armar, hoppa hoppsasteg och töja benen.
Det drar ihop sig till match och det är inte utan att man känner ett visst knip i magen, hur ska det gå och "snälla gud låt dom göra något mål"! In på planen rusar 9 tjejer och snart blir dom varse om att det bara skulle vara 4 ute på plan. Okej, tillbaka till bänken och alla ska såklart sitta längst ut för då blir man inbytt först ! Första matchen sätter igång och då inser vi att något har blivit fel - för på motståndarsidan står ett gäng tjejer OCH killar som är huvudet längre än våra och mycket riktigt - dom är två år äldre än våra äldsta (och 4 år äldre än vår lillasyster). Det är bara att bita ihop och kämpa och ha roligt - för det har i alla fall "fröken" sagt. Matchen blir en lång pina i förnedring för när motståndarnas "resultatblock" snurrar över till tvåsiffrigt och vårt fortfarande visar på ... just det, ingenting, noll, nada... då vill man att det ska ta slut. Tjejerna har varit i något slags chocktillstånd, och hade nog inte insett att det var såhär det går till att spela match, det går inte att stå och småprata, rulla varandras hår och visa dom röda nymålade naglarna och tro att man ska vinna. Slut tar det i alla fall och nu väntar en stunds vila för att sedan ta sig an nästa lag. I pausen är tösernas stora samtalsämne vad dom ska köpa i kiosken, där finns godis, chips och läsk men "det kanske man får ont i magen av på nästa match" så lite försiktigt äter vi varsin korv och laddar med vätska till nästa omgång. Till vår stora förtjusning verkar dom något kortare, något yngre och det är BARA tjejer med i laget - då ökar våra förhoppningar ! Det blir en ganska jämn match som slutar 1-3 till våra motståndare men tjejerna har kämpat väl, fått ett mål med sig hem och ... det var mycket bättre handboll, mycket mera underhållning och MYCKET mera skratt än det var i dagens match för de svenska herrarna mot Sydkorea......... !