Granen står så grön och grann i stugan, granen....

Jodå, även i år blev det en liten söt gran här hemma, men som vi slet för den. Först hittade vi ingen att hugga men efter lite dörrknackning fick vi lov att smita in och hugga en. Vi hittade många fina och hade lite svårt att välja, men till slut stod det klart "denna ska vi ha"! Det var en av dom där frostiga, kalla eftermiddagarna så det var extra stämningsfullt när vi högg den och fick sen gå en bit tillbaka genom skogen med den. Lite jobb ska det allt vara. Vi betalade vår gran, lastade in den i bilen efter lite fällning av säten och ommöblering av barn.
Väl hemma var det dags att få den i julgransfoten... ajajaj, det var här det hela sen börjar ! Det visade sig nämligen att vår superfina, tjocka, täta och helt lagom stora gran såg ut som ett S i stammen ! Julgransfoten av tjockaste gjutjärn ville inte alls ta emot denna gran och stackars Ola fick kämpa, såga, hugga och bända för att överhuvudtaget få i den i foten. Något sned skulle vi bara fixa till det sista med lite lösa trädbitar som vi kilade ner i foten.. Ola sa "såja, nu kan du släppa så får vi se hur sned den är" och jag gjorde som min man sa... och vad händer... Jo, granen är inte bara sned, den är så in i bänken sned att när jag släpper så faller den i golvet och lägger sig raklång !!! Okej, vi börjar om, provar, kämpar och har kåda precis överallt och inser till slut att granen kommer inte att bli rak i själva julgransfoten, alltså får vi mixtra med lutningen på foten och inte på granen ! Sagt och gjort, vi bygger upp under julgransfoten istället och helt plötsligt har vi fått en underbar gran, rak som en fura ??!
Vi fyller på vatten, barnen klär granen och vi njuter av skenet från alla ljus... tills vi kommer hem dagen efter och inser att den "j..vla" julgransfoten läcker. SÅ som vi har slitit med denna och så kan den inte ens hålla tätt. Okej, efter som man nu är en lugn och sansad person och inte alls stressar upp sig och blir förbaskad på något sätt (jag ljuger så bra...) så kommer vi till slut på att vi får helt enkelt dra ut granen på klinkergolvet så inte trägolvet blir förstört och så trär vi hela julgransfoten i en ICA-kasse, perfekt ! Tills det visar sig att det är hål på kassen och vattnet har än en gång runnit ut på hela golvet. Det är då vi bestämmer oss för att "låta den jäkla granen stå utan vatten, när den vissnar hamnar den direkt i granhimlen"! Nöjda med den slutsatsen tittar vi på TV en stund, fixar och donar till dagen efter och rätt som det är ser jag bara en rumpa sticka upp från granen. Då har mannen min fått för sig att vi ska silikona julgransfoten - sen är det "inga problem, det håller garanterat" (ordagrant citerat). Men.. icke sa nicke - ytterligare en gång torkar vi golvet och nu ger vi upp. Vi köper en ny julgransfot och förbereder oss på en sjuhelsikes kväll med att lyfta upp granen, få ner den i nya foten, spänna fast den och sen få den att stå utan att falla - i denna fas har vi nu gett upp hoppet om en rak gran... Men, skam den som ger sig ! På 5 minuter har vi en underbar gran som är spikrak i ryggen, och dricker vatten som om den höll på att törsta ihjäl och det höll den nog också på att göra. SÅ enkelt det var till slut och så vacker den är ... vår lilla gran, den är så fin, rak, underbar, doftar gott gör den också... ja, jag kan hålla på fram till påska !!!