OLYCKLIG KÄRLEK, INGEN DANS PÅ ROSOR....

Stackars, stackars vår lillasyster ! Hon är otröstlig och bara gråter och gråter och vad man än säger så blir det fel... Nej, hon är inte i någon trotsålder - hon är olyckligt kär... Och inte för att killen ifråga inte är kär i henne för med hennes orubbliga, självförtroende så är han det, "det vet hon"! Nej, problemet är att denna lilla grabb inte vågar riktigt, han är tuff som få i skolan men när det kommer till att vara ihop med någon, där går gränsen. Det är OK att jaga henne över hela skolgården, pussa och kramas så fort det finns tillfälle men det är det här sista - att binda sig, det är där det hela brister. Hon vill mer än såhär, hon vill ha honom som sin liksom ... ett helt vanligt, kvinnligt syndrom - så jag är egentligen inte alls orolig, mest bara ledsen för att hon är otröstlig. Ni som känner henne vet att tårar är inte hennes vapen liksom, det är inte många droppar som rullar över dom goa kinderna, men idag så... där är massor ! Men vet ni vad... säg det som inte går att lösa med lite glass !!! Tror ni att det fungerar på en tonåring också, jag ska allt prova när vi kommer dit....